Kontroll hos barnmorskan.
Nu har jag varit iväg på kontroll hos barnmorskan igen. Förhoppningsvis den sista!
Snabb summering från idag:
- Fina hjärtljud hos lillen. 141 slag/minuten
- SF-måttet var 35 cm (Storleken på livmodern)
- Min vikt: 71 kg (Inte lagt på mig nåt sen sist)
-
Lillen har fixerat sig nu tror barnmorskan men hon
fattade inte sig på hur han låg i magen i övrigt.
Tankar kring graviditeten.
11 days to go och inte en enda hemorrojd så långt ögat når. (Och det är inte lätt att titta efter nu vill jag lova).
Mer info:
Du är på dag 269 av 280. (96,1%).
Du är i vecka 39.
Du har gått 38 fulla veckor och 2 fulla dagar (v38+2).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 18 maj 2009
Du har 11 dagar kvar till beräknad förlossning.
Idag var nog första dagen som Tom Stian fattat att bebisen verkligen kan komma när som helst. När han skulle iväg till jobbet imorse sa han "Ring mig om du ska föda då älskling" . Hmm ja, jag hade inte tänkt fråga nån annan och jag har inga planer på att gå till Kongsvinger som tar 45 minuter med bil. Jag lovar älskling att du ska bli den första som ska få veta när det är dags.
Har på sistone fått en hel del frågor om jag är nervös inför förlossningen. Nej, det är jag inte. Jag vet att han kommer ut på ett eller annat sätt, oavsett om jag ska spricka från muttan till analen eller om dom cuttar upp mig via magen. Det jag därimot är nervös för är tiden efteråt.
Kommer jag bli en bra mamma? Kommer bebisen vara frisk? Kommer jag att veta hur jag ska göra med allt? Kommer jag orka mata bebisen 100 gånger per natt? Kommer jag att vara ett monster på dagarna? Kommer jag tycka att Tom Stian hjälper till tillräckligt mycket? Kommer vi bråka en massa pga att vi är trötta?
Jag tror faktiskt att barnmorskan skrämt mig lite på kursen vi var på. Allt verkar ju vara ett stort elände efter att man kommit hem från sjukhuset. Man ska tydligen vara så trött och slut att man gråter hela tiden, man ska inte hinna göra nåt som har med städning att göra i hemmet, mannen måste handla och laga mat och om han inte gör det så blir det tufft, dessutom sa hon att ca 60% (om jag minns rätt) av alla par går skiljda vägar inom ett år efter att barnet är fött.
Det där är sånt som jag oroar mig för. För UT kommer ungen, men resten då?
Jag har iallafall bestämt mig för att lyssna på "Lonesome Traveller" med Paperboys i i-poden när jag ska föda. Tjoho!
Bilderna är tagna igår, 12 dagar före beräknad födsel. Av nån konstig anledning
så ser jag smalare ut än vad jag är på bilderna. Ligger på ca 14 kg plus nu skulle
jag tro. Ska till barnmorskan imorrn igen så då får jag nog veta.
Graviditetsinfo.
Nu närmar det sig verkligen!
Du är på dag 260 av 280. (92,9%).
Du är i vecka 38.
Du har gått 37 fulla veckor och 0 fulla dagar (v37+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 14 maj 2009 (18 maj enligt barnmorskan)
Du har 20 dagar kvar till beräknad förlossning.
Mer info om vecka 37
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärthjud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet vid denna tidpunkt är 34.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Jag: Med tanke på att det "bara" är tre veckor kvar nu så får jag väl vara nöjd att jag är så fin form. Men måste erkänna att jag känner av nåt skumt i höfterna idag, speciellt i den vänstra. Sen en tid tillbaka har jag känt av bägge höfterna när jag vaknar på morgonen, men när jag klivit upp har det försvunnit. Förutom idag, då det fortfarande värker nu. Bebisen ligger förövrigt långt ner med huvudet, men har inte fixerat sig än. Mina fingrarna är som prinskörvar! Men snart ska lillen ut! =) Vi längtar väldigt mycket nu!
Kongsvinger Sjukhus.
Varje gång vi ska iväg på något som har med bebisen att göra är jag alltid jättespänd och förväntansfull innan, men sen när vi väl är iväg på de där kontrollerna, kurserna eller vad du nu än är så är det faktiskt inte så kul egentligen. Är bara jag som är helt överivrig innan! Haha...
Idag var vi nämligen på rundvisning på Kongsvinger Sjukhus (där jag ska pressa ut Filip). Jag trodde att det skulle vara superspännade att få se allt och jag hade hört att omvisningen skulle ta ca 2 timmar. I den skulle det även ingå en sån kontroll där de klämmer och känner på magen, lyssnar på hjärtljuden och allt sånt där. Men vi var klar på bara 30 minuter idag. Först fick vi svara på massor av frågor, sen lyssnade hon på hjärtljuden i 2 sek. Efter det fick vi titta in i några tomma rum, se några kuvöser, se en dörr som det stod "Operationssal" på och ja, det var väl allt. Ingen kontroll fick jag heller eftersom jag var till barnmorskan i Jessheim igår. Sen var det bara att åka hem igen.
Det jag därimot fick veta som jag egentligen inte hade lust att veta var att min förlossningen antagligen kommer att bli ungefär som mammas första förlossning. JIPPI!! Vad jättekul att Filip isåfall inte kommer att vilja komma ut och till slut måste dras med sugklocka och att jag då kommer att förlora en massa blod och vara sjuk länge efter förlossningen!!
Nejdå, så behöver det inte bli såklart. Men tydligen blir oftast första förlossningen liknande ens mammas första sa barnmorskan idag. Men det orkar jag inte tänka på nu. Jag gruvar mig faktiskt ingenting.. jag tar det som det kommer den dagen det är dags.
Förutom turen till Kongsvinger idag har vi även hunnit med att byta till sommardäck och Tom Stian har tvättat bilen. Han ÄLSKAR att tvätta bilen, om han fick för mig skulle han tvätta den varje dag. Men som alla killar är han inte lika noga med insidan på bilen som utsidan.
Nu ska vi till Emma, Tore och Leah och fika!
V. 36 kontroll hos barnmorskan + bitterhet.
Efter en mördarcykeltur hem från köpcentret (var där och mötte upp Emma) ligger jag nu under en filt på sängen. Jag tänker ligga här och vara bitter tills Tom Stian kommer hem. Är nämligen på ruskigt dåligt humör.
Skickade nyss ett sms till kamrat Celia, tänkte att hon kanske kunde komma med några uppmuntrande ord nu när jag ligger här och är jävligt bitter och less på tillvaron.
SMS:et:
"Jaha, nu väger man 71 jävla kg för den där förbannade barnmorskan vägrar nollställa vågen innan man ska kliva på. Den visar faktiskt fel på minst 1 kg varenda jävla gång! Kan knappt få på mig skorna nu heller och håret är förjävla torrt och vidrigt. Inga härliga vänner har man här heller. Nu har jag iallafall bäddat ner mig och tänker tröstäta en Lion King Size för det är jag VÄRD!! Förresten så hatar jag den jävla fula chihuahuan också.. han irreterar mig! Nu är jag JÄVLIGT bitter!! FY FAN!! Är allt bra med dig eller? Jobbar du?"
Ok, erkänner att sinnesstämingen inte riktigt var på topp när jag skrev messet. Men Celia ringde upp mig och nu har jag pratat av mig en sväng så jag känner mig lite bättre.
Här kommer en snabb summering från besöket hos barnmorskan idag:
- Fina hjärtljud hos lillen. 150-160 slag/minuten
- SF-måttet var 34 cm (Storleken på livmodern)
- Min vikt: 71 kg (Min startvikt var 58 kg, så +13 kg nu. Inte konstigt att man känner sig som barbapappa när man har jacka på sig)
- Barnmorskan berömde min mage, hon tyckte den hade så fin form.
- Lillen ligger med huvudet väldigt långt ner, men har inte fixert sig än.
Bilden är inte tagen idag, den är tagen igår när jag var
snäppet gladare.
BB-väskan
BB-väskan har börjat packats lite smått. Visste inte riktigt vilken väska jag skulle packa i först, men kom på att jag hade en bra väska från SAS. I den får det plats med Filips, mina och Tom Stians grejer. Allt på samma plats, kan ju vara lämpligt! Fick lite hjälp av mamma också om vad man ska ta med sig. Dessvärre kan man ju verkligen inte packa allt nu, är en massa saker som man måste lägga ner precis innan man ska åka in.
Men detta blev det hittills:
TILL MIG OCH TOM STIAN:
-
Handdukar
-
Tandborstar + tandkräm
-
Amningsinlägg
-
Läppsyl
-
Bindor
-
Böcker
-
Tidningar
-
Graviditetspapper
-
Vattenflaska
-
Några tröjor
TILL LILLEN:
-
Kläder
-
Gosefilt
-
Stor filt
-
Blöjor
-
Strumpor
-
Mössa
Sen är det en hel del mer grejer, men det läggs i senare. Några grejer ska jag köpa till veckan också. Känns som att jag vill ha det mesta klart snart. Är ju ändå i vecka 35+3 så jag känner att jag vill vara redo, man vet aldrig när han vill ploppa ut! Gud vad jag längtar!!
Magen.
Har ju utlovat magbilder, dessvärre är inte de här pinfärska längre. Men man kan säga att jag inte blivlit mindre sen de togs iallafall. Dessa bilder är väl typ en vecka gamla.
Bilderna är från v. 34 ungefär.
Sjukhuset igen.
Igår var det full rulle hela dagen. Brassade iväg till Alnabru vid ett-tiden, bland annat skulle vi försöka hitta en matta till nya köket. Sen skulle vi även se på fondtapeter till vardagsrum och sovrum, men hittade inga alls. Därimot hittade vi tapeter till köket som kommer att bli skitbra! (Ni får se före och efter-bilder när köket är helt klart!) Egentligen skulle mami och papi köpa med sig tapeter från Sverige när dom kommer hit, men de här var så snygga att vi tog dom istället!
Iallafall så var vi borta nästan hela dagen. När vi sen låg i soffan och skulle se ett par avsnitt av 24 med Jack Bauer blev jag orolig. Jag hade inte känt bebisen sparka eller röra sig på hela dagen, alltså inget livstecken på 10 timmar. Så vi bestämde oss för att ringa Kongsvinger Sjukhus. De bad oss komma in på en gång och då började vi känns oss en aning oroliga. Kom från dit ganska sent igår kväll och fick börja med att ligga i en säng i 20 minuter med nån slags hjärt-ljudsgrej kopplat till magen. Och ja, hjärtat slog som det skulle och alla tester barnmorskan gjorde visade att barnet hade det jättebra! Hon tittade även på bebisen med ultraljud och allt talade för att han mådde väldigt fint, men eftersom att jag har moderkakan i framvägg och han hade grävt in fötterna där i så var det inte alls konstigt att jag inte känt nåt liv på hela dagen.
Vi blev väldigt lättade och glada och fick dessutom med oss fina bilder på Filip hem! Känns jättebra att man ska föda på det sjukhuset för de är så supergulliga och trevliga där. De tar sig verkligen tid!!
Kommer nån bild här!
Fick veta igår att lillen nu väger 2150 gram. Barnmorskorna tyckte att han
har min näsa. Men jag vet inte jag? Tycker att han är ganska lik TS!
Graviditetsinfo.
Godmorgon. Jag klev faktiskt upp kl 8 idag, kunde inte somna om efter att Tom Stian åkte till kursen. Ångrar att jag inte skjutsade honom. Är rejält uttråkad och känner mig helt låst utan bil. I värsta fall får jag väl hoppa på cykeln, men det är inte så lockande för det är riktigt pissväder.
Tycker att det är dag för lite graviditetsinfo igen. Här kommer det:
Du är på dag 239 av 280. (85,4%).
Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 0 fulla dagar (v34+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 14 maj 2009
Du har 41 dagar kvar till beräknad förlossning. (Barnmorskan säger 18 maj)
Mer info om vecka 34
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas samt främmande personers röster.
Jag personligen: Har börjat känna mig tung i magen, ungefär som att bebisen ligger så långt ner i buken han kan och trycker sig neråt. Händerna är svullna och gör lite ont när man böjer fingrarna. Tror jag börjar spricka lite på brösten. Känner mig småtjock (blir ju inte bättre när alla ska påpeka hur rund man blivit i ansiktet) och orklös för tillfället, men är i fin form i kroppen i övrigt. Ingen foglossning eller ryggont här inte! Fick veta av läkaren igår att lilla Filip väger ca 2030 gram just nu. Längtar verkligen till älskling kommer ut!! Vad underbart det ska bl!!
Ullevål Sykehus.
Det är bara att konstatera att nåt gick väldigt snett när jag tillverkades. För lokalsinnet verkligen LYSTE med sin frånvaro idag. Jag är en katastrof på vägarna.
Ok, här kommer hela historien:
Kl. 9.30 idag skulle jag vara på Ullevål Sykehus för att en överläkare skulle se på bebisen. Vi hade nämligen en liten tuff start på graviditeten, något som senare löste sig nästan helt. Men vi har varit tvungna att gå på några extrakontroller. Idag skulle jag gå på den sista av dom.
Saken var bara den att eftersom Tom Stian började jobba i PU igår, så ville inte jag att han skulle ta ledigt redan andra dagen på sitt nya jobb för att följa med mig till sjukhuset. Trots att han absolut ville ta ledigt och följa med så gick han till slut med på att gå på kursen istället.
Men eftersom jag då inte har nåt lokalsinne över huvudet taget granskade vi nogrannt kartan igår kväll för att jag skulle hitta fram. Tom Stian förklarade verkligen vägen flera gånger, han skrev till och med ner vägbeskrrivningen på ett A4-papper. Så jag trodde nästan att jag skulle fixa det. MEN, inte då!
Färden började iallafall vid 8-tiden imorse och när jag väl kommit en bit på E6:an så mindes jag att Tom Stian hade sagt att jag skulle hålla mig i högerfilen när jag kommit förbi Alnabru. Men jag råkade visst hålla mig i högerfilen innan jag kommit dit och försvann då ner på nån märklig avtagsväg.
Först höll jag mig lugn och andades djupt. "Det är bara att vända och åka tillbaka" tänkte jag. Men det gick inte. Avtagsvägen jag hamnat på fortsatte i all oändlighet. När jag till slut kom av den så trasslade jag till det så otroligt mycket att jag greps av panik. Helt plötsligt visste jag inte vart jag var.. och det blev bara värre och värre. Gravid och känslig som man är började ju tårarna spruta. "Hur fan ska jag hitta tillbaka och hur ska jag nu kunna hinna i tid till sjukhuset?!!". Jag körde kors och tvärs genom nån jävla håla som hette Grorud. Jag letade febrilt efter nån skylt som det stod Oslo på men det fanns inte.
När jag panikkört i 30 minuter hittade jag en bensinstation. Stackars gubben som träffade på mig säger jag bara! Rödgråten och hysterisk sprang jag nämligen fram till honom med gravidkaggen i högsta hugg och halvskrek att han måste hjälpa mig till Oslo. Han förklarade vägen två gånger och äntligen var jag på väg åt rätt håll iallafall!!!
Problemet var bara att nu hade jag tagit en helt annan väg in mot Oslo, så Tom Stians fina vägbeskrivning gick ju inte alls att följa. Jag kunde heller inte ringa honom för han satt på kursen i PU. Hade numret till Tom Stians bror, men eftersom jag inte alls visste vart jag var så ville jag inte förnedra mig med att ringa honom. Så räddningen fick bli pappa, han som jag alltid ringer när jag är i knipa. Den stackarn satt på jobbet men fick snabbt lägga arbetsuppgifterna åt sidan. Här var det www.gulesider.no + kart som gällde!! Jag letade gatunamn och papi kämpade på med att stava allt på norska. Efter en liten stund uppenbarade sig iallafall "Ullevål P-Hus" på min högra sida och jag skrek till pappa att vi hade klarat det! Så otroligt skönt! Det här var nämligen en väldigt viktig läkartid hos överläkaren så det hade inte bara varit att boka om. Vi fick nämligen den här timmen inbokad hos honom när vi var där sist i december.
I vilket fall såg det bra ut på ultraljudet. Han verkade mycket nöjd och sa att bebisen var normalstor och verkade ha det fint. Men för säkerhets skull måste en barnläkare se på bebisen när han ploppat ut.
Så nu känns det skönt att det är gjort, jag hann dit i tid. Jag hittade hem. Ja, jag lyckades faktiskt hitta Ikea på vägen hem också och fyllde snabbt två påsar. Igår köpte vi köksbord+stolar på Bohus också.. så med lite tur hinner vi få det på plats idag!
Och ja, jag vet. Egentligen ska det vara lätt att hitta till Ullevål, men som sagt... jag har ju nåt stort fel i mitt huvud. Jag är helt enkelt inte som alla andra.
Bilder på köket kommer sen!!
Märklig känsla.
Var många timmar sen jag kastade in handduken när det gällde de där jävla lamellgardinerna. Men faktiskt så kom jag en bra bit på vägen! Resten som ska göras måste man nästan vara två pers till så det får jag och karln ta imorrn.
Nu ligger jag och latar mig i soffan. Känner mig smårisig faktiskt. Har nyst en massa gånger tidigare ikväll men just nu är jag bara täppt i kranen. Har lite ont i magen också och skallen känns tung! Men jag kan verkligen inte klaga. Har inte varit sjuk en enda gång sen jag blev gravid. Så man får verkligen vara nöjd!
Graviditeten är lite knepig nu tycker jag. I förrgår började allt kännas annolunda, innan dess hoppade jag runt och härjade på som vanligt utan att känna mig speciellt tung eller trött. Men som sagt, sen i förrgår känns allt annorlunda. Känns som att jag är jätteframtung och att magen väger 10 kg eller nåt. Dessutom har jag ont i magen av och till och känner lite obehag när jag är ute och knallar runt med Mario.
Frågade mamma om det här ikväll, tänkte att lillen kanske fixerat sig eller nåt. Emmas Leah la sig ju till rätta i v. 33 eller v. 34 så det skulle ju kunna ske mig också. Men mamma sa att det kunde det inte vara... "fixerar sig gör inte bebisen föräns sista månaden". Hon trodde bara att han växt mycket och blivit tung. Men det tror jag inte riktigt på.
Men vad vet jag? Har inte så mycket att jämföra med, har ju inte varit på smällen så många ggr förr.
Nu vill jag bara att klockan ska bli tolv så att jag kan åka och hämta mannen på jobbet, egentligen skulle jag ville ligga i sängen redan men med bara en bil går inte det.
Kontroll hos barnmorskan.
Var till barnmorskan Therese idag på v. 32 kontroll. Hon klämde, kände och mätte. Sen pratade vi lite allmänt om graviditeten.
Hon kom fram till:
- Att bebisen låg med huvudet nedåt och fötterna uppåt på höger sida av magen.
- Att han verkar vara normalstor.
- Hjärtat slog 144 slag/minuten.
- SF-måttet var 29 cm. (Livmoderns storlek)
- Mina magmuskler har glidit åt sidorna.
-
Att jag kan få navelbråck för naveln står ut så mycket. (Vill inte ha det!)
Så det mesta såg väldigt bra ut! Filip verkar må väldigt bra där inne iallafall. Skönt!
Har fått höra flera gånger att jag har en typisk "tjejmage" eftersom den bara växer frammåt och inget åt sidorna. Tänkte slänga ut nägra bilder från olika vinklar.
V. 32+3 idag. Tiden går skitfort!
Graviditetsinfo.
GODMORGON.
Börjar dagen med att bjuda på lite graviditetsinfo:
Du är på dag 225 av 280. (80,4%).
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 0 fulla dagar (v32+0).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 14 maj 2009 (Barnmorskan tror 18 maj)
Du har 55 dagar kvar till beräknad förlossning.
Mer info om vecka 32
Kroppen: Man kan lätt bli anfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir anfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 cm lång. Nu kontrollerar barnet själv sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. På pojkar kommer nu testiklarna ner i pungen från att ha varit i ljumsken. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Finfin dag!
Vi har haft en väldigt fin dag. Men den har gått så otroligt fort! Känns som att det var nyligen vi blev väckt av att PU ringde. Beställde hem kinamat istället för att gå på restaurang. Sen sopade jag av altanen lite och donade lite med blommorna. Blev ett par avsnitt med 24 också, men jag somnade som vanligt. Är viktigt att vila när man är gravid ju!
Gick på bio vid halv sex också "Män som hatar kvinnnor". Visst var den bra men jag hade verkligen skyhöga förväntningar innan! Bebisen låg och klämde mig på revbenen under nästan hela filmen. Tom Stian undrade nog varför jag inte kunde sitta stilla. Men det kan jag ioförsig inte i vanliga fall heller!
Har varit jättehärligt och soligt väder idag. Blev som vanligt en långpromenad med Mario! Passade på att ta ett kort på honom när han var som skitigast också. Jävla hund, att han inte ska kunna gå på den torra asfalten som alla andra?
Håller just nu på att beställa en Canon G10 också. Yeesss!!! Längtar tills jag får pilla på den! Livet är härligt just nu.
Och tack för alla fina grattis-kommentarer till Tom Stian. Ni är så gulliga!
Och här kommer bilderna på magen i v. 31+5.
Babybox.
Gick en megalång promenad idag på 1,5 timme. Vi promenixade nämligen hela vägen in till stan för att hämta ut en sån där gratis babybox. Fick en massa blöjor, en napp, ett fotoalbum, en tidning, en leksak och lite broschyrer till bebben! Man tackar!! Ska väl hämta ut en blöjhink på babyproffsen sen också är det tänkt. Kanske nåt från barnens hus också?
Tom Stian hörde ingen från jobbet idag heller, så han fick snällt ringa upp dem själv. De har skjutit upp svaret tills 17 mars nu, på tisdag alltså. Hopplöst detta.. men vad gör man? Är väl bara att hålla god min och vänta.
Slängde ihop en köttfärsgratäng efter promenaden också, så om ca 1 timme är krubbet klart!
Jag tränar inför kommande bebis och Mario myser. Är i v. 31+0 här.
Turkost och grönt.
Har iallafall haft tid att se efter vad jag har i garderoben. Hittade faktiskt en del fina grejer att klä på gravidkroppen när jag började gräva. Kul att blanda lite nya grejer med gamla!
Det märkliga med att vara gravid är att man ibland känner sig ruskigt grå, ful, fet och känner att man inte passar i nåt.. men ibland så hittar man kläder som man trivs i och då kan man helt plötsligt känna sig jättefin.
Jag älskar verkligen turkost och grönt. Det är så fiiint! Så här såg min v. 29+5 mage ut igår!
Bebisgrejer!
Jag har varit på helpissigt humör på sistone. Beror nog mycket på att jag inte får jobba längre. Hittills har jag fått gå på aktiv sjukskrivning, pga tunga lyft i arbetet. Då har jag kunnat vara på jobbet så mycket jag själv velat men man får bara gå på aktiv ett par månader. Så nu har NAV sagt nej till fortsättning. Så jag måste gå hemma och har sökt svangerskapspengar.
Det är bara ett litet problem, jag blir galen av att gå hemma. SUCK. Känns bara ensamt och tråkigt. Jag vill ha nåt att göra och vara social. Men det positiva är väl att man får chansen att vila kroppen mycket innan förlossningen.
Vi har iallfall inhandlat lite mer bebisgrejer. I förrgår var vi på Barnens Hus och Ikea, då köpte vi ett Baby Björnsele, en badbalja och lite småjox. Igår blev det en snabbis på H&M, jag skulle bara visa en mysoverall för Tom Stian men det slutade med att vi plockade på oss en hel hög med bebiskläder och fick snällt punga ut 700 kr.
Nu får det snart räcka med grejer till lillen tror jag.
Jag är gul och glad.
Otroligt vad glad man kan bli när man får en komplimang av en okänd människa. Var nämligen till köpcentret idag, skulle möta Emma men sen hann hon inte. Småbarn och grejer ni vet. Så vi ska ta det en annan dag!
Men kikade runt lite ändå och gick in på gina tricot för att köpa ett mintgrönt linne. Jag hade jackan öppen och hade på mig ett likdant linne som det gröna fast det här var knallgult (även det köpt på gina). Tjejen i kassan sa då att hon tyckte att jag var jättefin i mitt gula linne och att det satt så bra på min gravidmage. Blev typ jätteglad för själv känner man sig helt rutten, är bara en myt att man får extra glöd när man är gravid. Känns iallafall roligt när en människa man inte känner säger sånt så jag gick och läskade mig på det hela vägen till bilen. Så tack för det!
Skulle handla mat på Rema 1000 sen. Men Tom Stians bil är ju otursförföljd så när jag kommer ut med två kassar från affären kommer en ledsen tant fram till mig och säger att hon backat på hans bil. Ingen större skada skedd, men herregud vad vi har haft problem med den bilen... bla har motorn skurit ihop, växellådan pajat, stötfångarn spräckts, motorhuven skrapats, värmen dött, fläkten slutat funka och en massa mer.
Undrar om det är dags för en snackis med Madde på telefon nu? Nä, för nu ringde Celia ju!
Ja, just det ja. Imorrn kl 9 ska jag på amningskurs. Ska tydligen ta ca 1,5 timme. Undrar om vi får sitta i en ring och klämma på våra lökar? Inte så troligt kanske? Har man sånna här kurser i Sverige förresten? Var nån som sa till mig att man inte har det iallafall.
Gult är kanske inte så fult?
Rutinkontroll hos barnmorskan.
Har stängt in mig på sovrummet med datorn. Vardagsrummet var invaderat av sol. Inte för att jag inte gillar sol utan för att jag har fått min beskärda del redan, längdskidåkning idag igen nämligen. Wiii!!
Besöket hos barnmorskan idag gick bra. Jag frågade en massa dumma frågor om varför mina bröst inte är ömma och om jag har har för små höfter för att klämma ut en unge (dom har faktiskt gjort narr av mina höfter på jobbet..haha). Blev nöjd med svaren. Vågen visade 65 kg, har aldrig vägt så mycket i hela mitt liv. I normala fall väger jag 57-58 kg. Men viktökning på 7-8 kg när man är i v. 29 får väl vara okej. Och äntligen hade min kära livmoder växt, nu nådde den faktiskt upp en bit ovanför naveln.
Igår åkte vi till veterinären. Marios gaddar måste fixas. Vips var vi 1000 kr fattigare men han fick sig ett bländande vitt leende. Nu handlade det ju inte direkt om att Mario skulle få ett vitt colgate-smajl för nöjes skull, han hade sjukt mycket tandsten. Det är tyvärr jättevanligt bland små hundar.
Precis som små barn som är duktiga hos tandläkaren fick Mario en present av oss efteråt, en helfestlig och bitvänlig giraff. Han fick även några smarriga tuggben i olika smaker men som ni ser blev han inte nöjd. Han gillade inte ens tandborstarna han fick. Jag som valde ut en fin turkos med en bäver på och TS valde ut en specialformad grön/turkos.
Riktigt sliten.
Gravid i 7:e månaden, 2,5 timmar i skidspåren idag (ok, paus på 20 min). Är det konstigt att jag känner mig dödssliten fortfarande? Trots att jag knoppade i flera timmar efter den turen.
Kul när ens chihuahua har större lungor och bättre kondis än en själv.
Nu ska vi se på 24 på tv:n.
Mario sitter fint i bilen i sin bögtröja på väg till svärmor igår.
