Han sover!
Jag har INTE VÅGAT ropa hej än.
Men nu ska jag fan ta och göra det. För nu har Filip sovit så gott som hela kvällarna och nätterna i en vecka. En hel rackarns vecka utan ständiga uppvaknaden mitt i natten. Kan man vara gladare? Kan man känna sig mer utvilad?
Jag kan med handen på hjärtat säga att dessa 20 månader med Filip har varit dom mest slitsamma i mitt och Tom Stians liv. Att småbarnsåren inte är nån dans på rosor vet de flesta. Men att vakna av en skrikande kille 5-12 ggr per natt i nästan 2 år är.. ja, jag vet inte ens.
Anledningen till att han sover nu är att vi sökte hjälp. För andra gången. Denna gång hos husläkaren. Vi slängde upp ett papper där vi skrivit upp alla Filips uppvak under en vecka på hennes skrivbord. Sen sa vi rätt ut att vi inte klarar mer. Efter att hon förhört sig om att vi testat alla metoder, gjort allt rätt och konstaterat att han var ett extremt fall fick vi veta att det fanns en medicin han kunde få. En ofarlig allergi-medicin som gör att man blir lite dåsig och avslappnad. Den skulle tas i 2-3 veckor för att lära barnet att sova en hel natt. Efter de veckorna ska barnet förhoppningvis ha kommit in i en bra sov-rytmen och klara att fortsätta sova hela nätterna. Men det funkar inte på alla la hon till.
Det gjorde det på Filip. Iallafall hittills. Jag hoppas innerligt att detta fortsätter lika bra.
Nu är det dags att känna sig som en människa igen!! Wiiihoo!! Vilken lycka!!!
Och det var finväder idag, -12 grader med strålande sol!
Gud vad skönt! Hoppas det håller i sig nu då! Kram
Åhh vad fantastiskt härligt för er!! Det är ju så härligt att sova - hoppas lillFille också kommer komma på det nu ;-)
