Första dagen på nya jobbet!
Idag var första dagen på nya jobbet!
Hurtig som jag tror att jag är bestämde jag mig för att cykla till jobbet. Vi snackar ca 1,4 mil. Vilket idiot vill göra det när man kan få skjuts? JAG. För jag är helt besluten att få en fast röv och stenhårda muskelknutte-lår.
Kl 7 på morgonen i -2 grader hoppar jag iallafall på cykeln. Efter halva vägen händer dock nåt helt fantastiskt konstigt. Bromsklossarna på bakhjulet låser sig när jag stannat till för att fingra lite på mobilen. Så när jag ska trampa iväg igen så kommer jag INGEN vart! Undersöker saken, flåsar och stånkar, slår på däcket och säger grova svordommar innan jag ringer pappa. Men det är svårt för honom att säga vad man ska göra.
Till slut ser jag att det är nåt knas med vajern som går upp till bromshandtaget på styret. Efter att ha pillat lite så släpper bromsklossarna så pass att jag iallafall kommer iväg. Toppen tänker jag och tittar stressat på klockan!!
Cyklar vidare som en tok men vågar inte använda bakbromsen mer.
När jag sen cyklat några kilometer hör jag plötsligt hur det börjar rassla oroväckande och jag märker att växklarna inte riktigt vill gå i. Och så hoppar kedjan av. KEDJAN HOPPAR AV. Ska det också hända nu liksom??!!Vänder upp och ner på cykeln och fumlar med kedjan innan jag får den på plats medan jag säger en rad otrevliga saker och funderar på att dumpa cykeln i diket bredvid mig.
Resten av vägen känner jag mig närmare döden än nånsin, det brinner i låren, kan knappt andas och jag lökar som aldrig för. Måste hinna i tid. Måste hinna tid. Det är min första dag på jobbet. Då kommer man i tid. Måste hinna.
Tror sen att jag tar en genväg i ren panik, men nu vet jag varför man aldrig ska ta genvägar när man är stressad. Jag flyger upp och ner på trottarkanter, svettas och känner att jag inte vet vart jag är. Plötsligt kommer jag iallafall fram till Gardermoen. Ser mig omkring. Cykelställ? Hallå cykelställ? Men ge mig ett cykelställ nu!!! Ingen kommer med ett cykelställ till mig. Så jag skriker "cykelställ!!!!" (man kan nämligen inte parka cykeln vart som helst på en flygplats). I brist på cykelställ löper jag in med cykeln i själva flygplasten för att komma ut på ett annat ställe. Men inget blir som jag tänkt mig. Ser en rullstrappa, slänger upp cykeln på axeln och åker med medans en komstym-nisse ger mig en konstig blick.
Kommer iallafall ut på ett annat ställe och sen sker det ofattbara. Ett cykelställ uppenbarar sig och jag kan ärligt säga att jag aldrig blivit så glad över att se ett cykelställ. Rusar sen in till platsen där jag och min lagerchef ska mötas 3 minuter innan utsatt tid. Jag är svettig och svart på kinden efter allt cykelmeck. Men lycklig. Jag hann i tid. Jag kom i tid min första dag.
Jag har fått jobb på ett lager med världens skönaste lagerchef. Han är homo, livsglad och helt underbar (Att han råkade sola på balkongen i turtleneck lite för länge i helgen gör inte saken sämre) Ifall ni undrar över mitt nya jobb menar jag?
Tjingeling!
Hurtig som jag tror att jag är bestämde jag mig för att cykla till jobbet. Vi snackar ca 1,4 mil. Vilket idiot vill göra det när man kan få skjuts? JAG. För jag är helt besluten att få en fast röv och stenhårda muskelknutte-lår.
Kl 7 på morgonen i -2 grader hoppar jag iallafall på cykeln. Efter halva vägen händer dock nåt helt fantastiskt konstigt. Bromsklossarna på bakhjulet låser sig när jag stannat till för att fingra lite på mobilen. Så när jag ska trampa iväg igen så kommer jag INGEN vart! Undersöker saken, flåsar och stånkar, slår på däcket och säger grova svordommar innan jag ringer pappa. Men det är svårt för honom att säga vad man ska göra.
Till slut ser jag att det är nåt knas med vajern som går upp till bromshandtaget på styret. Efter att ha pillat lite så släpper bromsklossarna så pass att jag iallafall kommer iväg. Toppen tänker jag och tittar stressat på klockan!!
Cyklar vidare som en tok men vågar inte använda bakbromsen mer.
När jag sen cyklat några kilometer hör jag plötsligt hur det börjar rassla oroväckande och jag märker att växklarna inte riktigt vill gå i. Och så hoppar kedjan av. KEDJAN HOPPAR AV. Ska det också hända nu liksom??!!Vänder upp och ner på cykeln och fumlar med kedjan innan jag får den på plats medan jag säger en rad otrevliga saker och funderar på att dumpa cykeln i diket bredvid mig.
Resten av vägen känner jag mig närmare döden än nånsin, det brinner i låren, kan knappt andas och jag lökar som aldrig för. Måste hinna i tid. Måste hinna tid. Det är min första dag på jobbet. Då kommer man i tid. Måste hinna.
Tror sen att jag tar en genväg i ren panik, men nu vet jag varför man aldrig ska ta genvägar när man är stressad. Jag flyger upp och ner på trottarkanter, svettas och känner att jag inte vet vart jag är. Plötsligt kommer jag iallafall fram till Gardermoen. Ser mig omkring. Cykelställ? Hallå cykelställ? Men ge mig ett cykelställ nu!!! Ingen kommer med ett cykelställ till mig. Så jag skriker "cykelställ!!!!" (man kan nämligen inte parka cykeln vart som helst på en flygplats). I brist på cykelställ löper jag in med cykeln i själva flygplasten för att komma ut på ett annat ställe. Men inget blir som jag tänkt mig. Ser en rullstrappa, slänger upp cykeln på axeln och åker med medans en komstym-nisse ger mig en konstig blick.
Kommer iallafall ut på ett annat ställe och sen sker det ofattbara. Ett cykelställ uppenbarar sig och jag kan ärligt säga att jag aldrig blivit så glad över att se ett cykelställ. Rusar sen in till platsen där jag och min lagerchef ska mötas 3 minuter innan utsatt tid. Jag är svettig och svart på kinden efter allt cykelmeck. Men lycklig. Jag hann i tid. Jag kom i tid min första dag.
Jag har fått jobb på ett lager med världens skönaste lagerchef. Han är homo, livsglad och helt underbar (Att han råkade sola på balkongen i turtleneck lite för länge i helgen gör inte saken sämre) Ifall ni undrar över mitt nya jobb menar jag?
Tjingeling!
Kommentarer
Postat av: Madde
Cyklar är av ondo!
Tänkte precis messa om vi kunde snacka men va fasen...du jobbar ju!!!! ;-)
Hoppas det går bra=)
Postat av: Helenah
Hahaha, det är alltid lika underbart att läsa dina underhållande inlägg. Du har en förmåga att göra engagera mig i de minsta vardagsbestyr. Härligt att det känns bra på nya jobbet! =o)
Postat av: Marie
Haha Linda du är för härlig! Imorrn (fredag) är min första dag på nya jobbet....jag tänkte hoppa över cykelturen;)
Postat av: Emil Andersson
Linda!
Snubblade precis över din blogg, o kan ärligt säga tack... tack för de största fnisset idag.
Din cyckelpanik räddade min kväll.
Hoppas att du har det bra i norge =)
/Emil
Trackback
